Väntan.
Hjärtat slår inombords så hårt så det ekar.
Energin den ökar. Skulle kunna springa tusen mil för att bara få nudda din arm.
Allt pulserar, det åker genom hela mig. Som om det vore en ilsken flod som skvalpar mot ett taggigt sten berg.
Det börjar koka inom mig, hela mig. Som om jag vore flytande lava.
Det är inte ilska. Utan något annat.
Jag väntar. Flera minuter, eller om det kanske är sekunder.
Rosiga kinder och allt annat på samma gång.
Du svarar på mitt meddelande jag skicka.
Nu dör jag lycklig.