Vi följde musiken.
Jerker och jag var ute igår 00:06 nånstans där. Vi följde musiken och alla människor. Det blev för många och för höga ljud av allt prat så vi knöt våra fingrar och gick tätt ihop iväg mot det tysta och mörka. Där det är som lugnast för två människor som blir mindre bland för många. Vi vandra hand i hand i natten tillsammans, påväg mot ingenstans. För fokuserad av hans närhet så jag inte märkte att vi gick fel. Men vi kom hem igen.
Det var ett äventyr. Vi var på ett oskriver uppdrag av rymden, av stjärnorna. Men stjärnorna såg vi inte, bara månen. En fin vit vacker måne.
Nu sitter jag ensam hemma och tänker på små saker runt om oss.
Detta är några plast blommor som vi har i köket, tycker dom är så vackra så ville ta kort på dom.